Gripenbergsbanan

Home / Gripenbergsbanan

Gripenbergsbanan

Gripenbergsbanan, en 600 millimeter bred smalspårig järnväg som förband orterna Jönköping och Vireda öppnades för trafik 1893 och lades ned 1935. I folkmun kallades den högt trafikerade järnvägen för Trådrullatåget då de små lokhjulen liknade trådrullar. Den officiella benämningen för linjen som togs i bruk av Jönköpings Gripensbergs Järnvägs Aktiebolag var Jönköpings – Gripenbergs Järnväg eller JGJ. Bansträckan hade 13 stationer med Östra Station och Vireda som start- respektive slutstation. Den totala sträckan på hela järnvägen var 45,5 km inklusive det 1,4 km långa stickspåret som anlades 1923 mellan Rosendala och esplanaden i Huskvarna. Det finns en hel del historier från Gripenbergsbanan som många kommer ihåg än idag.

Gripenbergsbanan var under sin kortlivade bruksperiod en av Sveriges folkkäraste järnvägar. I samband med att bil- och busstrafiken ökade i landet skapades en allt för påfrestande konkurrens vilket innebar slutet för järnvägen. Det fanns många namn förknippade med bansträckan. Förutom det populära namnet Trådrullatåget förekom även Lillatåget som benämning för tåget i folkmun. Stationsbyggnaden i Huskvarna kallades för Gule Knut. Sträckan trafikerades av ånglokomotiv, motorvagnar, personvagnar, och godsvagnar. Jönköpings Gripenbergs Järnvägs Aktiebolag utsåg som första verkställande direktör greve James Hamilton. Greve Hamilton var den som först påbörjade planera bygget av en sträcka järnväg från Jönköping till östra stambanan vilket ledde till att banan anlades.

Gripenbergsbanan och dess historia

Många föreningar använde under åren Gripenbergsbanan flitigt i samband med olika evenemang. Frälsningsarmén drev så kallade tågmanövrar med vagnar klädda i björkris. JGJ satte vid flera tillfällen in extratåg. Under Jönköpingsutställningen år 1928 var persontrafiken rekordhög. En tillfällig hållplats byggdes på Artillerigatan i Huskvarna. Under tiden utställningen varade sattes extra kvällståg in för att hantera trafiken Huskvarnabor på väg hem från utställningen. Även när det hölls stora missions- och lantbruksmöten satte JGJ in extratåg. Det fanns aldrig risk för att missa tåget då man stod i kön till biljettluckan då konduktören alltid såg till att tåget inte avgick förrän hela biljettkön hade tagit slut.

Stationer längs Gripenbergsbanan

Längs Gripenbergsbanan fanns 13 stationer. Dessa var 1) Östra station, 2) Rosendala, 3) Husqvarna, 4) Gisebo, 5) Vistakulle, 6) Drättinge, 7) Lyckås, 8) Siringe, 9) Brötjemark, 10) Bunn, 11) Förnäs, 12) Stora Hultrum och 13) Vireda.

Tåget som åkte längs Gripenbergsbanan kallades i folkmun för Trå’rullatåget. Den gamla banvallen kan följas med bil mellan Gisebo och Kaxholmen och söderut.

Jönköping-Gripenbergs Järnväg

Gripenbergsbanan hette egentligen Jönköping-Gripenbergs järnväg. Alla känner säkert till Jönköping – men Gripenberg är det få som känner till. Gripenberg är en tätort i Tranås kommun med 292 invånare (2010). Orten uppstod ur tomma intet runt gården Vätinge när Östra stambanan lades. Stationen i Gripenberg öppnade 1873.

I Gripenberg finns landets största träslott – Gripenbergs slott med anor från 1600-talet. Byggherre var fältherren och greven Carl Gustav Wrangel. Arkitekt var mest sannolikt Nicodemus Tessin den äldre.

Slotten har en bred huvudlänga samt tornbyggnader i fyra hörn. Från början var slottet rödmålat med grå pilastrar samt spåntak, men kring 1780 slog man brädpanel på slottet och målade fasaden gul. Senaste åren har slottet restaurerats. Den berömda konstnären Olof Hermelin föddes på Gripenbergs slott 1827 och släkten Hermelin bor fortfarande kvar.

På slottet finns ett gårdsmuseum som turister och andra nyfikna är välkomna att besöka. Du hittar Gripenbergs slott i Gripenberg i Tranås kommun.

Gripenbergsbanan kan skådas i skogen från bil eller cykel